Sjukvårdens personalbrist - hur får vi fler specialistsjuksköterskor

Jobbar allt färre inom vården? 

Trots att det talas om en personalbrist i den svenska sjukvården visar statistik från Socialstyrelsen att antalet läkare och sjuksköterskor faktiskt ökat de senaste 20 åren.

Antal sysselsatta läkare per 100 000 invånare

Antalet läkare i förhållande till befolkningen ökade med 42% mellan åren 1995-2013. Från 289 till 410 läkare per 100 000 invånare.

Källa: Socialstyrelsen

Antal sysselsatta sjuksköterskor per 100 000 invånare

Även antal sjuksköterskor i förhållande till befolkningen ökade under samma tidsperiod. Dock i lägre utsträckning, kring 15%.

Källa: Socialstyrelsen

Antal sysselsatta specialistsjuksköterskor per 100 000 invånare

Medan vi har fått allt fler specialistläkare i förhållande till befolkningen mellan 1995-2013 sjönk antalet specialistsjuksköterskor. 1995 var 65% av sjuksköterskorna specialister. 2013 hade andelen sjunkit till 45%.

Tittat man på de enskilda specialiteterna framkommer dock att inte alla typer av specialistsjuksköterskor har blivit färre. Exempelvis har barnmorskorna, distriktssköterskorna, ambulanssköterskorna och narkossköterskorna blivit fler, medan vi har ungefär lika många röntgensjuksköterskor och operationssjuksköterskor i förhållande till befolkningen.

Det visar sig att minskningen av specialistsjuksköterskor drivs till största delen av en 70% minskning av antalet specialistsjuksköterskor i medicin- och kirurgi sedan 1995. Även psykiatrisjuksköterskorna har minskat i antal men i lägre grad och från en lägre nivå.

Otydlig yrkesroll

Jag tror att orsaken till den drastiska minskningen av specialistsjuksköterskor inom medicin, kirurgi och psykiatri kan vara den otydliga yrkesrollen. Medan det är uppenbart att ambulanssjuksköterskor, operationssjuksköterskor och narkossjuksköterskor har specifika arbetsuppgifter som kräver specialisering, är det oklart vilka arbetsuppgifter och kompetenser som specialisering i medicin, kirurgi och psykiatri ger. Mer självständigt arbete och ansvar genom exempelvis egna mottagningar kombinerat med ett vårdutvecklingsuppdrag skulle kunna förtydliga yrkesrollen och locka fler att specialisera sig.

Vill vi ha fler specialistsjuksköterskorna behöver vi inrikta oss på specifika specialiseringar och se till att sjuksköterskorna får ut någonting av utbildningen. Att högre kompetens ska innebära samma arbetsuppgifter håller inte.

Hur upplever patienterna vården? En titt på Vårdbarometern och Nationella patientenkäten.

Svensk sjukvård har länge brottats med personalbrist, vårdplatsbrist och överbeläggningar. Problemen har varierat över tid och på olika orter i Sverige men i tidningar har vi ofta fått läsa om att sjukvården i hela landet befunnit sig i kris. Statistik på befolkningens och patienternas förtroende för och upplevelser av vården finns att hitta på Vårdbarometern respektive Nationella patientenkäten. Det finns inget i dessa undersökningar som tyder på en svensk vårdkris. I alla fall inte ur patienternas perspektiv.

Vårdbarometern 

Överlag kan man i Vårdbarometerns rapport från 2015 se att förändringar på befolkningens upplevelse av tillgång på vård och förtroende för sjukvården knappt har förändrats de senaste tio åren. Det verkar alltså inte som att befolkningens förtroende för sjukvården påverkats av krisrubrikerna.

Ur Vårdbarometern 2015

Nationella patientenkäten

Statistik från den Nationella patientenkäten visar en liknande bild. Den patientuppledda kvaliteten (PUK) på den somatiska slutenvården har mellan åren 2010-2014 inte förändrats nämnvärt och ligger på en hög nivå. Det finns inget i denna statistik som tyder på att patienterna upplever att vården är i kris.

PUK för somatisk slutenvård. Från npe.skl.se

Inte heller den upplevda kvaliteten på akutmottagningarna uppvisar några större förändringar (mättes vartannat år mellan 2010-2014). Om något har den upplevda tillgängligheten snarast ökat 2014 jämfört med 2010.

PUK för akutmottagningarna. Från npe.skl.se

Inte heller den upplevda kvaliteten på primärvården tyder på en kris för sjukvården.
(Vad gäller primärvården gjordes mätningar varje år. Det finns resultat från 2015 att tillgå men pga att undersökningen förändrats är det svårt att jämföra med tidigare år.)

PUK för primärvården. Från npe.skl.se


Om det nu har pågått en vårdkris i Sverige de senaste åren verkar det inte vara något som patienterna har märkt av.

Vårdkrisen på 1980-90-talen

• I DN kan man 23 april 1980 läsa att Huddinge sjukhus både är överfullt och tomt på samma gång. Medan medicin- och kirurgavdelningar har massor av överbeläggningar har många andra avdelningar mer plats. "Det är skandal" att inte patienter som opererats för exempelvis blindtarmsinflammation läggs in på en öronavdelning. Något som idag skulle kallats satellitpatient och kritiserats. I samma artikel får vi veta att skälet till överbeläggningarna är läkarnas prestige eftersom det anses fint att ha en överbelagd avdelning.
• 1985 skriver läkare verksamma vid Södersjukhuset i Stockholm i DN. De förklarar att på SÖS har medicinavdelningarna under senaste halvåret ständigt haft en eller flera överbeläggningar och personalen tvingas placera patienter i korridorerna. Slutsatsen som dras är att den ständiga överbeläggningen är oförenlig med en minskning av resurserna". 
• 14 november 1987 skriver DN om den "akuta personalbrist" som tvinga avdelningar att stängas. En senior läkare förklarar att han sällan sett liknande situation med personalbrist, överbeläggningar och ökande väntelistor samtidigt. Nästan alla planerade operation måste skjutas fram. Samma läkare menar att problemen bottnar i att kvinnorna inte accepterar arbetstiderna längre. När han började bodde nämligen avdelningsföreståndaren på ett rum på avdelningen med spis och kaffekokare. Samma år skriver Aftonbladet om krisen i den "våldsamt överbelastade sjukvårdsapparaten". Massflykt av vårdpersonal pga en ohållbar arbetsmiljö är ett av problemen för vården. En patient berättar att hen legat i en korridor i 28 timmar. Samtidigt konstateras i artikeln att "Inget annat land har motsvarande personaltäthet och så många personalkategorier". 

  

  Aftonbladet 23 mars 1987, text Gunnar Rosell, foto Marie Hedberg

• 1988 kan vi i DN läsa att 25% av alla patienter som vårdas på akutsjukhusen är färdigvårdare i väntan på eftervård. Samma år har Expressen ett helsidesuppslag om sjukvårdskrisen och listar problem i olika delar av landet. Jönköping saknar 120 sjuksköterskor, Västerbotten har ständiga överbeläggningar och i Skaraborg är "kirurgen stängd". I Malmö protesterar läkare som uppger att en jätteaktion behövs mot försämrad vård där all vårdpersonal deltar.
• 19 maj 1994 skriver läkare i SvD att antalet vårdplatser inte kan bantas mer med tanke på den höga beläggningsgraden på 105% på medicinklinikerna i Stockholm och problem med överbeläggningar i korridorer, personalrum och duschutrymmen.
  
  

Vårdkrisen på 1970-talet

• 22 juli 1970 skriver DN "Övertidsarbete räddar sjukhus från vårdkris". Sjukhusen drar ner kapaciteten med 25-50% över hela landet på sommaren.
• 7 april 1971 larmar sjuksköterskor på St Görans akutmottagning pga hög arbetsbelastning. 

Expressen 7 april, text Sten Bergling, foto Jonny Graan

• 15 juni 1972 skriver Aftonbladet att det fattas 500 sjuksköterskor i Stockholm och att problemen liknar de som fanns på 60-talet. Även DN har liknande rubriker men skriver också att förra årets sjuksköterskebrist bara gällde några hundra sjuksköterskor.

Aftonbladet 15 juni, författare ej angiven

• 6 mars 1975 skriver Expressen om brister i sjukvården. "Personalen orkar inte med mer övertid, beredskapstjänst och överbeläggningar". I SvD kan man en månad senare läsa att "Sjukvårdens kris kan inte pratas bort".

Expressen 6 mars 1975, Birgitta Bjuvman

• 14 november 1975 frågar Aftonbladet dåvarande landstingsråd i Stockholm Gunnar Hjerne "Hur ska du lösa sjukvårdskrisen?" på ett helsidesuppslag.
• 4 maj 1976 skriver Expressen om krisen i Stockholms sjukvård. Distriktsvården fungerar inte som avlastning för sjuhusen och personalomsättning bland sjuksköterskor är hög. 

Expressen 4 maj 1976, Algot Sandberg

• 13 augusti 1976 skriver Expressen om personalkrisen på sjukhusen som leder till patienter i korridorerna på grund av överbeläggningar. Ett av problemen är bland annat att "många tar chansen att försöka lämna in sin gamla mamma och pappa, så att de själva kan få fara på semester".

  

  Expressen 13 augusti 1976, text Louise Drangel, foto Tomas Södergren

• 18 april 1977 varnar SvD för att bli sjuk i sommar. Många sjukhus i Stockholm stänger nämligen 50% av sina vårdplatser. Överbeläggningar knäcker personalen och leder till en sämre vård för patienterna. Läget är lika illa som året innan. "Situationen är outhärdlig under sommaren" säger ett vårdbiträde och tillägger att "Sommaren - det är hela årets vedermödor koncentrerade".

Vårdkrisen på 1960-talet

• Hälften av Stockholms sjukhus stängs i sommar på grund av sjuksköterskebrist låter DN oss veta 22 januari 1960.
• 10 februari 1961 larmar överläkare i Aftonbladet. Den läkare som intervjuas tycker att pensionsålderns ska sänkas för överläkare som stupar under arbetsbördan och förlorar sitt omdöme som läkare redan i 50-årsåldern.
• 14 september 1961 skriver SvD om den tre decennier långa sjuksköterskebristen. Just denna höst är svårigheterna särskilt stora när man försöker återöppna de sommarstängda avdelningarna runt om i landet.
• 14 oktober 1963 skriver Aftonbladet att det är "Landstingen fel att vi har sjuksköterskebrist".
• 16 september 1964 larmar Expressen för svår sjukhuskris på grund av sjuksköterskebrist. För att undvika kaos måste fler sjuksköterskor utbildas.



Expressen 16 september 1964, Algot Sandberg

• 1964 kan man 10 oktober även läsa om den vårdplatsbrist som drabbar läkarna i Stockholm. En tredjedel av medicinplatserna och en femtedel av kirurgplatserna var nämligen inte disponibla. På grund av detta tvingas läkare att skicka hem inläggningsfall.

  

  Expressen 10 oktober 1964, Algot Sandberg

• Dr Schönberg på lasarettet i Backe, Ångermanland intervjuas av Expressen 1965. På grund av svårigheter att få läkare och sjuksköterskor till lilla Backe är han ensam läkare på 120 vårdplatser och med ett upptagningsområde på 20 000 vilket gör att han måste jobba 18 timmar i sträck, varje dag. Det har han gjort i ett år och bara fått en dag ledigt. Att lilla Backe inte behöver ett lasarett håller han dock inte med om eftersom brådskande sjukdomsfall inte kan köras 10-20 mil till Sollefteå. Att lasarettet behövs bevisas enligt honom bäst av att det finns ett överskott av patienter i Backe. Tillräckligt för tre läkare.
• 18 april 1967 ger exempel på den vårdkris som pågår och riktar sig i rubriken till socialminister Sven Aspling.

Expressen 18 april 1967, författare ej angiven

• "Sjukhuskrisen förvärras varje år" skriver SvD 16 februari 1968. I den kan man läsa att Karolinska har överbeläggningar med upp till 7 extrasängar på varje medicinavdelning. Sjukhusen i Stockholm har fått färre vårdplatser på grund av ombyggnationer, men även St Görans sjukhus som inte bygger om har haft överbeläggningar under lång tid. De kroniska överbeläggningarna "går ut över patienterna, skapar stora svårigheter för vården, personalen, hygienen och mycket annat". På vissa medicinavdelningar har man vissa besvärliga nätter haft 15 överbeläggningar. Orsaken? Att för många patienter vårdas på sjukhus trots att de bör tas om hand om av långvården. Idag skulle vi säga medicinskt färdigbehandlade.

Vårdkrisen på 1940-50-talen

• I Aftonbladet 17 mars 1948 kan man läsa om 1940-talets sjuksköterskekris av oanade mått som lett till att avdelningar fått stänga:

Aftonbladet 17 mars 1948, författare ej angiven

• SvD skriver 3 september 1953 om sjuksköterskebristen som håller avdelningar på våra sjukhus stängda.
• I DN 6 juli 1954 kan man läsa rubriken "Sjuksköterskebrist ger vårdkris på sjukhusen". I artikeln framförs att avdelningar stängs och att sjuka skickas hem på grund av detta. 
• Det nybyggda Lunds lasarett måste hållas stängt på grund av sjuksköterskebrist rapporterar Expressen 28 maj 1959. Man skriver i samma artikel att Sahlgrenska av samma skäl håller tio avdelningar stängda och Centrallasarettet Boden åtta.

Expressen 28 maj 1959, författare och fotograf ej angiven

Hur länge har vi haft vårdkris?

Hur länge har sjukvården i Sverige haft problem med personalbrist, vårdplatsbrist och överbeläggningar? De flesta verkar tro att det är en ny företeelse. Det trodde jag också, innan jag gjorde några google-sökningar efter gamla artiklar om svensk sjukvård.

Vårdkrisen under 2000-talet

Det visade sig att problemet funnits under hela 2000-talet. Nedan är en lista på artiklar och rapporter om sjukvården som fortfarande finns att läsa på nätet:

2000: "Stänger ditt sjukhus i sommar?"

2001: "Här blir det kris i vården i sommar"

2002: "Läkaren gick hem i protest"

2003: "Sjukhusen är så fulla att det är farligt"

2004: "Brist på vårdplatser - kris inom svensk sjukvård

2005: "Fight varje dag för en värdig vård"

2006: "Kaos på lasarettet"

2007: "Svensk sjukvård är snålast i Europa"

2008: "Vårdplatsbrist hotar säkerheten"

2009: "Platsbrist riskerar säkerheten"

2010: "Smärtgränsen är nådd"

2011: "Politikerna sparar - patienterna dör"

2012: "De sjuka offras när sjukhusen drar ner"

2013: "Vårdkrisen är långt ifrån över"

2014: "Så löser vi krisen i vården"

2015: "Svensk sjukvård i uppenbar kris"

2016: "Vårdkrisen: Svårt att hitta sjuksköterskor i hela Sverige"

Jag ville veta om det sett likadant ut ännu längre tillbaka. Därför begav jag mig till Kungliga biblioteket för att titta igenom deras sökbara digitaliserade tidningsarkiv. Där kan man bläddra i dagstidningar från början av 1800-talet och framåt. Med sökningar som exempelvis "vårdkris", "överbeläggningar" , "sjuksköterskebrist" hittade jag ett stort antal artiklar om sjukvården från 1940-talet och framåt som lika väl hade kunnat vara skrivna idag. Jag har fått tillåtelse av Expressen och Aftonbladet att dela med mig av de artiklar om sjukvård jag hittade och dessa kommer att komma upp i separata inlägg.